Efterlevandeskydd inom ITP

Jag fick en fråga från Ulf som hade läst PTKs tidning ”Din tjänstepension”, där vi bland annat pratar om vikten av att ha rätt efterlevandeskydd i sin tjänstepension. Ulf tyckte att det var lite förvirrande och undrade vad det var för skillnad mellan till exempel efterlevandeskydd och återbetalningsskydd.

Jag förstår begreppsförvirringen men efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för en mängd olika skydd som ger ekonomisk ersättning till efterlevande vid dödsfall.

Här är de valbara efterlevandeskydden inom ITP:

  • Återbetalningsskydd – kan du välja om du vill att din familj ska kunna få del av dina pensionspengar som finns kvar när du dör. Om du dör och det inte finns något återbetalningsskydd fördelas pengarna från din försäkring ut som arvsvinst till andra som sparar i samma sorts försäkring. Har du själv ett återbetalningsskydd går du miste om arvsvinster som skulle öka din egen pension.
  • Familjeskydd – innebär att din närmaste familj får en ersättning om du avlider innan du har gått i pension. Du bestämmer själv hur mycket och under hur lång tid ersättningen ska betalas ut. Skyddet gäller så länge du arbetar för en arbetsgivare som betalar för din tjänstepension ITP. Ju större skydd du väljer desto högre blir kostnaden som tas från din pension. 
  • Familjepension – en livslång ersättning till din efterlevande maka/make (aldrig sambo), och till dina barn upp tills de blir  20 år. Hur stor ersättningen blir är bland annat beroende av vilken lön du har när du dör. Familjepensionen finns endast i ITP2 och bara för den som i år tjänar över 36 445 kronor i månaden. Familjepensionen ingår automatiskt, men den går att välja bort. Väljer du bort den höjer du din egen pension.
  • Tjänstegrupplivsförsäkring, TGL –ger ett skattefritt engångsbelopp till din efterlevande maka/make (det går att lägga till sambo) och barn under 20 år. Hur mycket som betalas ut beror på hur gammal du är när du dör och hur gamla dina barn är. TGL ingår automatiskt i ITP och går alltså inte att välja bort. 

Vi i pensionsbranschen är fullt medvetna om att vi omger oss med en massa ord och termer som för en utomstående framstår som alldeles obegripliga. Därför har vi tillsammans tagit fram en ordlista där vi försöker förklara vanligt förekommande pensionsord med vanliga ord.

Allting kanske inte blir plättlätt bara för att ordlistan finns, men den innebär åtminstone att vi som jobbar med frågorna inte bidrar till begreppsförvirringen genom att använda olika ord för samma sak:-)

Deltidsarbete kan vara riktigt uselt för pensionen

arbetstid-uppslag-din-tjanstepension

Igår var jag på ett seminarium som Alecta tillsammans med Liberala kvinnor arrangerat med rubriken ”Deltidsfällan ‒ hur en ojämställd arbetsmarknad ger ojämställda pensioner”. Rubriken kommer från en rapport och pekar på en intressant och viktig fråga, för faktum är att tre av tio kvinnor i Sverige jobbar deltid och får bara två tredjedelar av en genomsnittlig mans månadspension. Det här är inget nytt och något jag bloggat om tidigare, men det tål att upprepas tycker jag.

Det finns generellt sett tre tillfällen i livet då deltidsarbete är vanligare än annars: under studietiden, under småbarnsåren och när man närmar sig pensionen. Under alla dessa skeenden i livet är oftast deltidsarbetet frivilligt och under en begränsad period, och även om den lägre lönen så klart påverkar pensionen är det ingen katastrof – bara man så fort som möjligt får heltidslön igen. Det är det långvariga deltidsarbetet som ger stora hål i den framtida plånboken.

Alecta har räknat ut att person A som börjar jobba vid 25 års ålder, har en ingångslön på 26 000 kronor, jobbar heltid och går i pension vid 65 kan se fram emot en månatlig pension motsvarande drygt 70 procent av slutlönen, det vill säga drygt 23 000 kronor i dagens penningvärde.

Om en annan person, B, med samma förutsättningar i övrigt, jobbar 50 procent under åren 29 och 38 år, och 75 procent mellan 39 och 48 år blir pensionen istället 16 300 kronor i månaden. Alltså bara 70 procent av den pension en heltidsjobbande person får.

Det är ju rätt självklart att man får lägre lön när man jobbar deltid än när man jobbar heltid, och att lägre inkomst ger lägre pension. Men långvarigt deltidsarbete ger tyvärr också en annan oönskad effekt – sämre löneutveckling.

För samma typpersoner som ovan, visar Alectas beräkningar att A som jobbar heltid hela yrkeslivet får en slutlön på 32 700 kronor i dagens penningvärde medan B bara får 29 800 kronor i månaden.

Att jobba heltid så mycket som möjligt är alltså ett bra sätt att höja den egna pensionen ‒ men det finns flera och dem kan du läsa om här

Pensioner är hett så här års

Den här tiden på året är hektisk – framförallt för en pensionsspecialist som jag. Det är många kuvert som ska distribueras, visserligen har jag inget med just det att göra, men det påverkar mig i mitt arbete rätt rejält. När de orange och röda kuverten kommer blir det nämligen naturligt för till exempel tidningar och tv att lyfta pensionsfrågorna i artiklar och program. Och ju mer det sägs och skrivs om pensioner desto större blir intresset och frågorna blir fler, vilket är kul för det finns ju så mycket viktigt att säga :-)

Förutom att jag får anledning att prata pension i parti och minut så här års finns det även anledning att slå ett extra slag för ett besök hos rådgivningstjänsten. Nu är ju ett gyllene tillfälle att se över dina kollektivavtalade försäkringar och se om du behöver förändra något vad gäller till exempel efterlevandeskyddet eller placeringen av din ITP eller premiepension.

Vi har dessutom på uppdrag av våra medlemsförbund gjort en film om rådgivningstjänsten som du gärna får sprida hej vilt till de som berörs. Tjänsten ger individuella råd och är som bekant helt kostnadsfri och vi vill ju gärna att fler med ITP upptäcker vår eminenta tjänst :-)

 

 

Orange pensionsbesked till kidsen

orange_kuvert

Att åren rasslar förbi i väldig fart är något jag har vant mig vid – jag accepterar det faktum att ungarna börjar bli stora och så smått funderar på ett liv efter barndomen och mina omsorger.

Att kidsen börjar bli stora blev väldigt påtagligt häromdagen. Då fick två av ungdomarna därhemma varsitt orange kuvert från Pensionsmyndigheten, med uppgift om hur mycket allmän pension de tjänat in.

Jag kan inte påstå att jag ägnar de gemensamma middagarna på hemmaplan åt att prata om vad jag gör på jobbet på dagarna, men uppenbarligen har de snappat ett och annat. När jag kom hem igår låg det nämligen två öppnade orange kuvert på bordet och en lapp med en uppmanande mening – vi måste prata!

Lika förvånad som glad blir jag när det visar sig att något av det man slängt ur sig genom åren, fast kanske inte primärt till barnen då, uppenbarligen har fastnat. Att så tidigt visa åtminstone lite intresse av den framtid som komma skall visar på klokskap tycker jag. Att båda dessutom jobbar på arbetsplatser där de omfattas av kollektivavtal och att de inser fördelarna känns också både tryggt och bra :-).

Jag kanske låter lite självgod när jag säger att mina barn lyssnar på mig, men det är faktiskt så att de flesta unga gärna vill ha ekonomiska råd från mamma och pappa.

Så har du ungdomar hemma eller i din närhet kan du passa på att prata pension nu när ämnet är ytterst aktuellt, och njut av det faktum att du har deras öra till låns en stund:-)

 

Pensionstips på Mappiegalan

anna_allerstrand_mappiegalan

Förra veckan var jag delaktig i en häftig aktivitet – Mappiegalan på Grand Hotel i Stockholm. En Mappie är en mogen, attraktiv pionjärkvinna, och tidningen M utser varje år årets Mappie under en galakväll på Grand.

Kvällen inleddes med en föreläsning för 200 vetgiriga kvinnor som först fick sig till livs en dos prat kring hälsosam mat via Sara Begner från Coop och sen berättade trendanalytikern Cay Bond om modeförebilder. Sist men inte minst delade undertecknad med sig av de bästa pensionstipsen under ett samtal med M:s egen ekonomiexpert Birgitta Piper. Seminariet spelades in så vill du lyssna vad vi sa går det alldeles utmärkt här 22,40 minuter in i sändningen:-)

När seminariet var klart förflyttade vi oss alla 200 personer in till Spegelsalen där en fantastisk italiensk buffé stod uppdukad. Efter en halvtimme ungefär öppnades dörrarna för ytterligare 500 kvinnor som på ett ögonblick fyllde hela salen med sorl och skratt.

Jag och mina kollegor visade upp rådgivningstjänsten och svarade på pensionsfrågor varav de flesta handlade om efterlevandeskydd och vikten av att ta bort dem när ungarna är utflugna och klarar sig själv.

När klockan närmade sig halv nio bänkade vi oss alla inne i Vinterträdgården där vi blev underhållna av bland andra Björn Kjellman som konferencier. Så småningom kungjordes då äntligen vem som är årets Mappie – ingen mindre än Lill Lindfors! En fantastisk kvinna med ett, förutom långt yrkesliv som artist, stort humanitärt engagemang och en värdig vinnare.

Så avslutades en kul kväll helt enkelt!

 

Tjänstepensionen ITP vid utlandsarbete

 

eiffeltornet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rickard ska flytta till Frankrike med familjen för att jobba åt sin svenska arbetsgivare under två år. Jättekul och spännande så klart – men han funderar över vad som händer med tjänstepensionen och de andra försäkringarna.

Frågan är relevant och jag kan förstå en viss oro. Det är nämligen ett snårigt regelverk och vad som gäller kan skilja mellan olika länder och hur länge man ska jobba utomlands. För att reda ut det hela kontaktade jag AnnCatrin på Alecta som kunde berätta hur det funkar och lugna Rickard.

Eftersom Rickard har kollektivavtalad ITP så gäller den även om han är utsänd till ett annat land av sin arbetsgivare. Det krävs dock ett intyg om att han omfattas av svensk socialförsäkring samt att arbetsgivaren betalar sociala avgifter i Sverige trots att han i det här fallet jobbar i Frankrike.

Enligt kollektivavtalet ska arbetsgivaren dessutom teckna en kompletterande försäkring, en så kallad LFU (Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst). Avtalet säger att LFU även ska tecknas för medföljande och barn under 20 år.

PTK och Svenskt Näringsliv har förhandlat fram en speciell LFU för dem med utlandstjänst.  Parterna har också upphandlat de bolag som levererar LFU och dessa ska erbjuda försäkring enligt villkoren.

Så jobbar du på en arbetsplats som omfattas av ITP och får erbjudande om att jobba utomlands såsom utsänd, kan du vara trygg i vetskapen om att ITP fortsätter att gälla. Dessutom får du alltså enligt avtalet den kompletterande läkekostnadsförsäkringen.

Lycka till i Frankrike Rickard och tack för svaret AnnCatrin!

 

 

Det här händer med pensionen när du får barn

syskonkarlek (00000002)

En kompis till mig fick barn i slutet av förra året och när vi träffades häromveckan, fick jag frågan vad som händer med pensionsinbetalningarna när man är föräldraledig.

Att den frågan är bland de första en nybliven förälder frågar mig, säger väl rätt mycket om hur jag har påverkar min omgivning när det handlar om pensioner:-)

Glädjande nog kan jag säga att pensionsförlusten för de flesta blir liten vid föräldraledighet. För det första är föräldrapenningen pensionsgrundande för allmän pension, dessutom får man extra pension när barnen är små, så kallade barnårsrätter. Barnårsrätterna tillfaller den förälder som har lägst inkomst, men det går att föra över till den andra om man så önskar. 

Inom ITP1 finns en försäkring som tar över inbetalningarna till tjänstepensionen när man går på föräldraledighet. Inom ITP2 finns ingen sån försäkring men rekommendationen är ändå att arbetsgivaren betalar in till ITPK i 11 månader, vilket många också gör.

Pensionsinbetalningarna fortsätter alltså, men inte nog med det – kollektivavtalet ger också en påspädning av den föräldrapenning som försäkringskassan betalar ut. Hur länge man har rätt till så kallad föräldralön är beroende på vilken bransch man jobbar inom, så stäm av med facket eller med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

Vill du veta mer om hur mycket  dina kollektivavtalade försäkringar är värd kan du alltid kolla in knegdeg.se .

Jag rekommenderar dessutom min kompis och alla andra nyblivna föräldrar att besöka PTK Rådgivningstjänst också, för vid ett sånt här tillfälle kan det verkligen vara läge att se över det kollektivavtalade efterlevandeskyddet och kanske öka på något.

Foto: Rebecca Wallin

 

 

Årets första pensionsvarning!

Ja, då var det dags att kavla upp ärmarna igen och välkomna 2016 med spänning. Tyvärr är det ingen rolig läsning jag inleder året med. Det är istället Pensionsmyndighetens varning till alla premiepensionssparare eftersom det verkar vara lurifaxer i farten igen.

Det är bara att konstatera att det finns människor som är beredda att göra nästan vad som helst för att tjäna sina egna syften. Antingen genom att skrämmas och nästan hota folk, som jag skrivit om tidigare, eller som nu– mer eller mindre bluffa och bedra.

Min uppmaning till alla, som blir uppringda eller på annat sätt kontaktade av någon som erbjuder sina tjänster, att vara ytterst försiktiga. Och lämna aldrig ut kontonummer eller andra personliga uppgifter till någon som du inte med säkerhet vet vem det är.

Pensionsmyndigheten har också skrivit om detta tidigare, men uppenbarligen fortgår den här typen av försäljning. Hjälp nu till att varna nära och kära, vänner och arbetskamrater så kanske vi så småningom blir av med den här typen av verksamhet och slipper fler lurade pensionssparare.

Kvinnor ska ha högre lön helt enkelt

I gårdagens DN uttrycker Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll en oro för att kvinnor har − och kommer att få betydligt lägre pension än männen.

Detta är ju ett faktum och jag kan hålla med ministern att den pensionsskillnad som Collectum räknat ut för privatanställda tjänstemän på 6 000 kronor i månaden är väldigt stor. Däremot delar jag inte hennes uppfattning om att den stora boven i det dramat är tjänstepensionen.

I den allmänna pensionen finns ett tak för intjänande vilket gör att inkomster över cirka 39 000 kronor i månaden inte ger pensionsrätt. Den allmänna pensionen beräknas ge ungefär hälften av lönen i pension. Tack och lov har de flesta som jobbar ett komplement till den allmänna pensionen i form av en tjänstepension. Den har i de flesta fall, till skillnad från den allmänna pensionen, inget tak för intjänade. Avsättningen till tjänstepensionen blir högre ju mer man tjänar eftersom man missar så mycket i allmän pension.

I dagens Sverige finns det fortfarande en stor löneskillnad mellan män och kvinnor även om den klyftan minskar. Kvinnor jobbar tre gånger så ofta deltid vilket i sig ger lägre inkomst så klart och därmed lägre pension, men det kan också bidra till sämre löneutveckling även efter återgången till heltid. SCB säger att deltidsarbetet är den klart största orsaken till att kvinnor bara har 66 procent av männens pension.

Med hänsyn taget till ovanstående känns det lite konstigt att skylla dåliga pensioner på våra framförhandlade avtal. Det är inte avtalen som är det största problemet för jämställda pensioner – det är de livsval både kvinnor och män de facto gör.

 

Viktigt att tänka till innan löneväxling

Glada och intresserade deltagare på frukostseminariet om löneväxling

Glada och intresserade deltagare på frukostseminariet om löneväxling

Jag har ju tidigare skrivit om Iöneväxling och nu när avdragsrätten för privat pensionssparande helt och hållet försvinner till årsskiftet, är sparformen hetare än någonsin. Behovet av att stärka upp sin pension upphör ju inte automatiskt bara för att produkten privat pensionssparande försvinner. Med anledning av detta arrangerade vi i morse här på PTKs kansli ett frukostseminarium för anställda i våra medlemsförbund på temat löneväxling.

Under seminariet diskuterade ett drygt tjugotal förbundsanställda fördelar respektive nackdelar med att löneväxla och inte minst lyfte vi viktiga saker att tänka på, samt vilka fallgropar som finns eftersom sparformen sannerligen inte är lämplig för alla.

För det första är det bara de som tjänar över 39 100 kronor i månaden som eventuellt ska löneväxla. Där går nämligen gränsen för intjänande till allmän pension, lön däröver ger ingen pensionsrätt. Nästa år är den gränsen 39 900 kronor i månaden.

Den som har ITP1 måste vara extra vaksam och säkerställa att arbetsgivaren kompenserar den uteblivna avsättningen till tjänstepensionen, på den del som löneväxlas alltså, genom att göra en ännu högre avsättning. I annat fall riskerar löneväxlingen att bli en ren förlustaffär.

Löneväxling kanske i förstone verkar vara ett optimalt sätt att spara till pensionen på – men det finns många viktiga saker att ta hänsyn till och fundera över innan du nappar på erbjudande om löneväxling.

Här kan du läsa mer om löneväxling och ladda hem en checklista.