6 boktips från pensionsspecialisten

Foto:privat

Foto:privat

Nu när sommarsemestern närmar sig tänkte jag, kanske lite otippat, komma med några lästips. Jag är nämligen inte bara pensions- och försäkringsspecialist, jag är en riktig bibliofil också, det vill säga jag fullkomligt älskar böcker:-). Inte bara att läsa (jag lyssnar aldrig på ljudböcker), utan jag vill också äga böckerna, jag vill ha dem i min hand så att säga. Så hemma hos mig finns det många bokhyllor kan man säga…

Min smak är väldigt blandad men deckare och den typen av spänningslitteratur är inte min favoritgenre även om jag ibland kan hamna i någon som verkligen får mig fast. Till exempel den jag satte tänderna i senast – ”Jag är pilgrimen” av britten Terry Hayes, en riktig bladvändare som mycket väl passar att sluka i hängmattan eller på sofflocket om det regnar ute.

Lite av en favoritförfattare inom genren feelgood är finländaren Arto Paasilinna. Hans romaner är lättlästa skrönor med udda men goda huvudpersoner som vill väldigt väl, men som hamnar i de mest absurda situationer. Han har skrivit en mängd böcker men om jag måste plocka ut en så får det bli ”Skojarna i örtagården” som enligt förlaget (och mig) är en riktig rövarhistoria.

För dig som vill blanda fakta och vetenskap med nöjsam läsning vill jag slå ett slag för ”Charmen med tarmen” av den unga tyska forskaren Giulia Enders. Hon lyckas med konstsycket att skriva både roligt och förståeligt om ett av kroppens absolut viktigaste organ, tarmsystemet.

Vill du hellre bara vill njuta av behaglig läsning utan den minsta ansträngning är Mark Levengoods ”Sucka mitt hjärta men brist dock ej” en godbit som tål att läsas om och om igen, vilket jag faktiskt gör regelbundet.

Tips till dig som istället gillar tjocka historiska romaner, rekommenderar jag britten Ken Follets ”Svärdet och spiran”, den är bara så himla bra!

Mitt sista lästips för säsongen får bli vilken bok som helst egentligen av spanjoren Carlos Ruiz Zafón. Han berättar historier som både är spännande och vackra, och som dessutom skapar nyfikenhet hos läsaren.

Det var mina rekommendationer ‒ och är det någon som har lästips till mig så tar jag tacksamt emot dem:-)

Nu återstår bara att önska en riktig trevlig och solig boksommar!

ITP och kostnad för försäkringarna

Här ska jag fira midsommar i soligt väder förhoppningsvis. Foto: privat

Här ska jag fira midsommar i soligt väder förhoppningsvis. Foto: privat

Jag fick en fråga från Daniel som är försäkringsinformatör som i sin tur fått en fråga från en kollega som undrade över ITP1 och avgifterna.

För en person som har ITP1 och som tjänar 30 000 kronor i månaden sätter arbetsgivaren av motsvarande 4,5 procent vilket i pengar då blir 1 350 kronor.

Daniels kollega vill veta om det från den premien dras en himla massa avgifter för att täcka upp alla andra kollektivavtalade försäkringarna, exempelvis TGL (tjänstegrupplivförsäkringen) och sjukpensionen.

En mycket relevant fråga eftersom det skulle påverka pensionen rejält om så var fallet – vilket det alltså inte är:-)

Collectum tar en administrationsavgift på 1 procent på premien, i det här fallet 13.50 kronor, som dras från densamma. Sen tillkommer förvaltningsavgifter och sånt som försäkringsbolagen tar ut, och där gäller det ju så klart att ha så låga avgifter som möjligt.

Vad gäller de andra försäkringarna så betalar arbetsgivaren dem också men den kostnaden är alltså utöver ålderspensionspremien.

Så nu vet vi det:-)

Jag önskar oss alla en riktigt glad, och förhoppningsvis varm, midsommar!

 

 

Hur fungerar livslång utbetalning av ITP?

Foto: Wikimedia Commons

Foto: Wikimedia Commons

Inom ITP och många andra tjänstepensionsplaner, är en livslång utbetalning av pensionen alltid standard, vilket oftast är bra eftersom vi förväntas leva länge. Men jag fick en filosofisk fundering från Calle som undrade hur det egentligen går till – ingen kan ju på förhand veta hur länge man kommer att leva, och hur kan försäkringsbolaget veta hur mycket pengar man kan få varje månad för att pengarna ska räcka hela livet….

En intressant och relevant fundering och det lite torra svaret är att försäkring är ren matematik och antaganden om framtiden.

Lite förenklat kan man säga att varje försäkringsbolag gör antagande om hur länge alla försäkrade förväntas leva som ett kollektiv, typ som ett genomsnitt (livslängdsantaganden). En del kommer att avlida tidigare och en del kommer att bli gamla och avlida senare än genomsnittet. De som avlider tidigare bidrar med pengar till pensionen till dem som lever länge.

Eftersom allt kapital som ligger i försäkringarna inte ska betalas ut direkt utan under en lång period gör man också antagande om den förväntade avkastningen på innestående kapital, så kallad prognosränta.

När man har kommit fram till dessa antaganden gör man en beräkning av hur mycket den månatliga pensionen blir för varje individ.

Ju högre livslängdsantaganden desto lägre månatlig pension, allt annat lika. Ju lägre prognosränta desto lägre månatlig pension i början men högre i slutet, allt annat lika.

Vill du veta mer om hur detta fungerar eller vill veta hur bolagens antaganden påverkar pensionen kan du gå in på konsumenternas.se och jämföra de olika bolagen.

 

Bli inte lurad på pensionen – tre enkla tips

pensionsbluffarna

Foto från TV4:s program om pensionsbluffarna.

Tyvärr har det alltid funnits människor som vill tjäna pengar på andra människors okunskap. De senaste dagarna har diskussionen kring oseriösa och kanske till och med kriminella ”rådgivare” eskalerat i och med att TV4:s Kalla fakta rapporterade om skumraskbolag som lurar pensionssparare.

I min värld är de som äger dessa bolag cyniska människor som inte drar sig ett ögonblick att utnyttja ungdomar för sina egna smutsiga syften. För de som jobbar med detta lurendrejeri är nämligen unga människor som inledningsvis inte förstår affärsmodellen, det vill säga att man ska lura in människor i dåliga och dyra fonder, utan sannolikt är glada över att ha fått ett jobb.

Jag vill med dessa rader komma med tre tips:

  1. Lita på din förmåga att fatta beslut – oavsett om det handlar om dagens eller framtidens ekonomi. Du som är privatanställd tjänsteman kan använda PTK Rådgivningstjänst. Den är som bekant kostnadsfri och de råd du får är anpassade efter dig, dina behov och din riskvilja och inget annat.
  2. Du som har ungdomar i din närhet – hjälp dem att upptäcka när det är oseriösa arbetsgivare som lovar guld och gröna skogar. Vi som vuxna har större erfarenhet av arbetsmarknaden och har större chans att upptäcka om något verkar lurt.
  3. Du som får ett förslag, vare sig det är på telefon, via brev/mejl eller öga mot öga, var kritisk och tro inte på fagra löften. Godkänn aldrig eller skriv under något som du inte förstår eller vet vad det kostar.

Det känns inget kul att uppmuntra människor till att vara vaksamma och misstänksamma, men att en marknad på många pensionsmiljarder drar till sig ljusskygga typer, är helt uppenbart och något att hissa stora varningsflaggen för.

Läs mer om vad Pensionsmyndigheten tycker om det här och de råd de ger till dig som är orolig efter TV4:s program.

Ett erbjudande du ska avstå från

rott-kort

I Dagens Nyheter idag läser jag om ett äldre par som fått ett erbjudande som var för bra för att vara sant.

En säljare från ett försäkringsförmedlingsföretag rekommenderade paret, som är i 80-årsåldern, att belåna sitt hus med en miljon och sedan placera om pengarna i en fond inom ramen för en kapitalförsäkring. Fonden som pengarna placerades i visade sig ha en väldig hög avgift, närmare två procent, och sammantaget med ränta på lånet och andra avgifter visade sig denna affär vara riktigt, riktigt dålig.

I lagen om försäkringsförmedling (Lag (2005:405) om försäkringsförmedling) står bland annat

”4 § Försäkringsförmedlaren skall i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed och med tillbörlig omsorg ta till vara kundens intressen.
Försäkringsförmedlaren skall anpassa sin rådgivning efter kundens önskemål och behov samt rekommendera lösningar som är lämpliga för kunden.”

Inom ramen för god sed ligger också att kundens intressen absolut ska komma först och att provisioner och andra ersättningen som förmedlaren erhåller inte ska vara styrande.

Jag vet så klart inte exakt hur denna ”rådgivning” har gått till. Men att det bästa rådet till ett äldre par skulle vara att låna upp en miljon kronor till en fast ränta på dyra 4 procent, placera om samma miljon, reducerad för vissa avgifter, i en blandfond med dålig rating och med väldigt hög avgift …det begriper inte jag.

Sensmoralen är således, om ett erbjudande låter för bra för att vara sant – så är det antagligen det.

Dags att reklamera PTK!

reklamera-ptk

Ja, alltså göra reklam för – inget annat:-)

PTK erbjuder en mängd saker kring de uppdrag våra 25 medlemsförbund har gett oss.

Vi utbildar cirka 300 förbundsanställda och förtroendevalda varje år. De förtroendevalda kan i sin tur delas in i tre grupper – klubbordföranden, försäkringsinformatörer och representanter i bolagsstyrelserna.

Förutom utbildningarna brukar vi dessutom träffa ett antal av de ITP-försäkrade ute på arbetsplatserna eller på speciellt arrangerade frukost- eller kvällsmöten. Till dem erbjuder vi dessutom kostnadsfri rådgivning kring pension och försäkring.

PTK tar också fram en mängd skrivet material i form av broschyrer kring bland annat pension och försäkring, arbetsmiljöfrågor och bolagsstyrelsearbete. På sajten knegdeg.se  visar vi med glimten i ögat på värdet av kollektivavtal.

För den som är riktigt vetgirig och vill grotta ner sig i försäkringarna tar PTK årligen fram en handbok som är eftertraktad av hela världen, alltså försäkringsvärlden. Årets hallonröda upplaga har hittills beställts i närmare 2 000 exemplar men erfarenheten säger att antalet till slut brukar hamna på det tredubbla.

Med en bra checklista kan man komma långt, och det har vi tagit fasta på och snickrat ihop en mängd sådana kring allt från löneväxling till saker att tänka på inför en utlandsflytt.

Så klart gör vi en massa andra saker också, men här ovan presenterar jag i alla fall några axplock ur vår verksamhet.

 

Efterlevandeskydd inom ITP

Jag fick en fråga från Ulf som hade läst PTKs tidning ”Din tjänstepension”, där vi bland annat pratar om vikten av att ha rätt efterlevandeskydd i sin tjänstepension. Ulf tyckte att det var lite förvirrande och undrade vad det var för skillnad mellan till exempel efterlevandeskydd och återbetalningsskydd.

Jag förstår begreppsförvirringen men efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för en mängd olika skydd som ger ekonomisk ersättning till efterlevande vid dödsfall.

Här är de valbara efterlevandeskydden inom ITP:

  • Återbetalningsskydd – kan du välja om du vill att din familj ska kunna få del av dina pensionspengar som finns kvar när du dör. Om du dör och det inte finns något återbetalningsskydd fördelas pengarna från din försäkring ut som arvsvinst till andra som sparar i samma sorts försäkring. Har du själv ett återbetalningsskydd går du miste om arvsvinster som skulle öka din egen pension.
  • Familjeskydd – innebär att din närmaste familj får en ersättning om du avlider innan du har gått i pension. Du bestämmer själv hur mycket och under hur lång tid ersättningen ska betalas ut. Skyddet gäller så länge du arbetar för en arbetsgivare som betalar för din tjänstepension ITP. Ju större skydd du väljer desto högre blir kostnaden som tas från din pension. 
  • Familjepension – en livslång ersättning till din efterlevande maka/make (aldrig sambo), och till dina barn upp tills de blir  20 år. Hur stor ersättningen blir är bland annat beroende av vilken lön du har när du dör. Familjepensionen finns endast i ITP2 och bara för den som i år tjänar över 36 445 kronor i månaden. Familjepensionen ingår automatiskt, men den går att välja bort. Väljer du bort den höjer du din egen pension.
  • Tjänstegrupplivsförsäkring, TGL –ger ett skattefritt engångsbelopp till din efterlevande maka/make (det går att lägga till sambo) och barn under 20 år. Hur mycket som betalas ut beror på hur gammal du är när du dör och hur gamla dina barn är. TGL ingår automatiskt i ITP och går alltså inte att välja bort. 

Vi i pensionsbranschen är fullt medvetna om att vi omger oss med en massa ord och termer som för en utomstående framstår som alldeles obegripliga. Därför har vi tillsammans tagit fram en ordlista där vi försöker förklara vanligt förekommande pensionsord med vanliga ord.

Allting kanske inte blir plättlätt bara för att ordlistan finns, men den innebär åtminstone att vi som jobbar med frågorna inte bidrar till begreppsförvirringen genom att använda olika ord för samma sak:-)

Deltidsarbete kan vara riktigt uselt för pensionen

arbetstid-uppslag-din-tjanstepension

Igår var jag på ett seminarium som Alecta tillsammans med Liberala kvinnor arrangerat med rubriken ”Deltidsfällan ‒ hur en ojämställd arbetsmarknad ger ojämställda pensioner”. Rubriken kommer från en rapport och pekar på en intressant och viktig fråga, för faktum är att tre av tio kvinnor i Sverige jobbar deltid och får bara två tredjedelar av en genomsnittlig mans månadspension. Det här är inget nytt och något jag bloggat om tidigare, men det tål att upprepas tycker jag.

Det finns generellt sett tre tillfällen i livet då deltidsarbete är vanligare än annars: under studietiden, under småbarnsåren och när man närmar sig pensionen. Under alla dessa skeenden i livet är oftast deltidsarbetet frivilligt och under en begränsad period, och även om den lägre lönen så klart påverkar pensionen är det ingen katastrof – bara man så fort som möjligt får heltidslön igen. Det är det långvariga deltidsarbetet som ger stora hål i den framtida plånboken.

Alecta har räknat ut att person A som börjar jobba vid 25 års ålder, har en ingångslön på 26 000 kronor, jobbar heltid och går i pension vid 65 kan se fram emot en månatlig pension motsvarande drygt 70 procent av slutlönen, det vill säga drygt 23 000 kronor i dagens penningvärde.

Om en annan person, B, med samma förutsättningar i övrigt, jobbar 50 procent under åren 29 och 38 år, och 75 procent mellan 39 och 48 år blir pensionen istället 16 300 kronor i månaden. Alltså bara 70 procent av den pension en heltidsjobbande person får.

Det är ju rätt självklart att man får lägre lön när man jobbar deltid än när man jobbar heltid, och att lägre inkomst ger lägre pension. Men långvarigt deltidsarbete ger tyvärr också en annan oönskad effekt – sämre löneutveckling.

För samma typpersoner som ovan, visar Alectas beräkningar att A som jobbar heltid hela yrkeslivet får en slutlön på 32 700 kronor i dagens penningvärde medan B bara får 29 800 kronor i månaden.

Att jobba heltid så mycket som möjligt är alltså ett bra sätt att höja den egna pensionen ‒ men det finns flera och dem kan du läsa om här

Pensioner är hett så här års

Den här tiden på året är hektisk – framförallt för en pensionsspecialist som jag. Det är många kuvert som ska distribueras, visserligen har jag inget med just det att göra, men det påverkar mig i mitt arbete rätt rejält. När de orange och röda kuverten kommer blir det nämligen naturligt för till exempel tidningar och tv att lyfta pensionsfrågorna i artiklar och program. Och ju mer det sägs och skrivs om pensioner desto större blir intresset och frågorna blir fler, vilket är kul för det finns ju så mycket viktigt att säga :-)

Förutom att jag får anledning att prata pension i parti och minut så här års finns det även anledning att slå ett extra slag för ett besök hos rådgivningstjänsten. Nu är ju ett gyllene tillfälle att se över dina kollektivavtalade försäkringar och se om du behöver förändra något vad gäller till exempel efterlevandeskyddet eller placeringen av din ITP eller premiepension.

Vi har dessutom på uppdrag av våra medlemsförbund gjort en film om rådgivningstjänsten som du gärna får sprida hej vilt till de som berörs. Tjänsten ger individuella råd och är som bekant helt kostnadsfri och vi vill ju gärna att fler med ITP upptäcker vår eminenta tjänst :-)

 

 

Orange pensionsbesked till kidsen

orange_kuvert

Att åren rasslar förbi i väldig fart är något jag har vant mig vid – jag accepterar det faktum att ungarna börjar bli stora och så smått funderar på ett liv efter barndomen och mina omsorger.

Att kidsen börjar bli stora blev väldigt påtagligt häromdagen. Då fick två av ungdomarna därhemma varsitt orange kuvert från Pensionsmyndigheten, med uppgift om hur mycket allmän pension de tjänat in.

Jag kan inte påstå att jag ägnar de gemensamma middagarna på hemmaplan åt att prata om vad jag gör på jobbet på dagarna, men uppenbarligen har de snappat ett och annat. När jag kom hem igår låg det nämligen två öppnade orange kuvert på bordet och en lapp med en uppmanande mening – vi måste prata!

Lika förvånad som glad blir jag när det visar sig att något av det man slängt ur sig genom åren, fast kanske inte primärt till barnen då, uppenbarligen har fastnat. Att så tidigt visa åtminstone lite intresse av den framtid som komma skall visar på klokskap tycker jag. Att båda dessutom jobbar på arbetsplatser där de omfattas av kollektivavtal och att de inser fördelarna känns också både tryggt och bra :-).

Jag kanske låter lite självgod när jag säger att mina barn lyssnar på mig, men det är faktiskt så att de flesta unga gärna vill ha ekonomiska råd från mamma och pappa.

Så har du ungdomar hemma eller i din närhet kan du passa på att prata pension nu när ämnet är ytterst aktuellt, och njut av det faktum att du har deras öra till låns en stund:-)