Arkiv för ‘PTK’

Vi tillbringar en stor del av dagen på vår arbetsplats och det kan ju kännas som en självklarhet att det ska vara tryggt att vara där. Trots denna självklarhet så skadas många i sitt arbete, under 2010 registrerades drygt 104 000 arbetsskador, varav merparten var rena olyckor.

Den som drabbas av en arbetsskada kan ha rätt till ersättning från två försäkringar. En är lag och gäller alla. Den har försäkringskassan hand om. Den andra är avtalad och gäller där det finns kollektivavtal.  Den avtalade försäkringen, TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) sköter  AFA Försäkring  det är också dit man vänder sig för att göra en anmälan.

Anmälan till försäkringskassan ska arbetsgivaren göra oavsett dennes uppfattning om det är en arbetsskada eller inte. Det är viktigt att alla arbetsskador anmäls så att vi kan undvika att fler drabbas.

Nyligen har PTK tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv kommit överens om ett förbättrat TFA-avtalet som bland annat innebär rätt till full lön från första dagen vid olycksfall i arbetet.  

För den som redan har en arbetsskada har praxis ändrats så att det nu är möjligt att få högre livränta (månatlig ersättning) som kompensation för utebliven löneökning. Om skillnaden är 10 procent eller större, mellan ersättningen och den inkomst den arbetsskadade skulle haft idag om arbetsskadan inte funnits, kontaktar man AFA Försäkring och begär att de omprövar livräntan.

Oerhört viktiga förändringar för den som har gått till jobbet fullt frisk men som går skadad därifrån.

Det här med att pensionera sig vid en viss ålder är en rätt ny företeelse faktiskt. I det gamla bondesamhället jobbade man helt enkelt så länge man orkade bidra. I början av 1800-talet jobbade fortfarande 9 av 10 svenskar inom jordbruket – arbetsuppgifterna anpassades efter den egna förmågan. Det fanns alltid något att hjälpa till med och familjen hade en central roll i äldreförsörjningen.  

I slutet av seklet när industrialismen hade etablerats blev det vanligare att människor istället blev avlönad arbetskraft i fabrikerna. Det var i det sammanhanget begreppet pensionsålder blev aktuellt.

I början av 1900-talet var pensionsåldern 67 år vilket i praktiken, med en medellivslängd på 56 år, innebar att väldigt många aldrig hann bli pensionärer.

Med tanke på hur vårt samhälle ser ut idag och hur det sannolikt kommer att se ut i framtiden är det naturligt att det pågår en diskussion om åldersbegreppet. Idag pratar vi inte om arbete kontra pension utan vi kanske ska vänja oss vid att det ena inte behöver utesluta det andra.

Det viktigaste att komma ihåg är att alla har olika förutsättningar och önskemål när det handlar om förvärvsarbete. Den som vill och orkar arbeta ska ha möjlighet till det oavsett ålder, och den som av olika skäl inte kan jobba ska ändå känna trygghet. För det är ju som, en för året mycket aktuell, August Strindberg uttryckte det – ”allting är relativt, även åldern”.

Trevlig helg!

Jag vet att de flesta människor ser fram emot tiden efter förvärvslivet. Jag vet också att många känner obehag och oro vid tanken på hur ekonomin ser ut där framme den dagen det är dags.

Känslan av att inte ha kontroll, inget vet ju med säkerhet hur det kommer att bli i framtiden, tror jag bidrar till oron.

Ett enkelt och bra sätt att skaffa lite koll är att gå in på minpension.se. I dagarna är det faktiskt över 1,5 miljoner pensionssparare som upptäckt möjligheten att få en överblick över pensionen.

Att man får uppleva livet som pensionär är ju målet, men ibland inträffar tyvärr saker på vägen som förändrar förutsättningarna.  Är du privatanställd tjänsteman med ITP och ännu inte upptäckt PTK rådgivningstjänst kan jag varmt rekommendera ett besök även där.

Förutom råd när det handlar om placering av pensionspengarna får du även en överblick av resterande försäkringsskydd. Till exempel vilken ersättning du har rätt till om du blir långvarigt sjuk eller vad som händer med familjens ekonomi vid dödsfall.

Tveka inte – gå dit på direkten och jag vågar nästan lova att du inte kommer att ångra dig.

                                                                       Foto: Johner

Att föda fler barn räcker inte och inte heller en markant ökad invandring – effekterna på pensionssystemet blir marginella enligt statistiska Centralbyrån. Det enda som ger effekt relativt snart och i tillräckligt stor omfattning är att yrkeslivet blir längre.

Det här framkom på ett seminarium som jag bevistade igår på temat ”Bortom 65 – strategier för förnyade livschanser på arbetsmarknaden”. Det var Framtidskommissionen som bjudit in för att bland annat berätta om hur framtiden kan te sig när det handlar om hur länge vi lever, hur friska vi är och i vilka åldergrupper det finns flest människor.

Om jag fattade fakta rätt så kommer det vara fler som avlider än som föds kring 2030. Då kommer också försörjningskvoten, det vill säga de icke förvärvsarbetande i förhållande till de som arbetar, att vara 0,9. Alltså nästan en person ytterligare att försörja för den som arbetar.

Av de flickebarn som föddes under förra året beräknas hälften uppnå 90 års ålder och av 2011 års pojkar kommer hälften att uppnå sin 88-årsdag.

Jag läste för länge sedan någonstans att kungen på 50-talet skrev personliga hälsningar till de som fyllde 100 år, de var nämligen så få så det var praktiskt möjligt.

Härom veckan var jag och hälsade på min äldsta kompis Karin som fyllde 100 år. Mig veterligen fick hon ingen personlig kunglig hälsning, men det kan ju bero på att det 2012 är så många som uppnår denna aktningsvärda ålder så hälsningarna helt enkelt inte hinns med. För antalet 100-åringar i Sverige har ökat lavinartat – år 2010 var antalet 100-åringen över 1 500 personer varav 85 procent var kvinnor, att jämföra med drygt 100 personer för 45 år sedan.  

Det klart som korvspad att dessa fakta påverkar samhället och oss som bor och verkar här. Frågan att fundera över är hur vi som individer förhåller oss till de utmaningar ovanstående fakta påvisar.

Från och med idag börjar en orange våg att skölja över Sverige. Först ut att få kuvertet i januari var visserligen de som redan är pensionärer, men från och med den här veckan är det dags för alla kommande pensionärer att få sitt årliga värdebesked. När det avslutande utskicket till nytillkomna premiepensionssparare har landat i mitten på mars, har sammanlagt drygt 6,5 miljoner sparare fått ett framtidsbesked.

Jag vet att inte alla är som jag som sliter upp kuvertet med förväntan i blicken. Många öppnar det inte ens utan lägger det i högen med ”ska göra sen saker”. Men jag rekommenderar varmt alla att läsa innehållet för där står viktiga och intressanta saker.

Nyhet för året är att varje mottagare får en individuell prognos över hur länge man ska arbeta för att uppnå samma pension som tidigare generation.  

Observera att innehållet i det orange kuvertet enbart gäller den allmänna pensionen. För att bilden av den kommande pensionen ska bli rättvis måste de andra pensionsdelarna plussas på. Ett enkelt sätt att få en bra överblick är att logga in på minpension.se.

Gör det på en gång, så känns det bättre!

En undersökning som Alecta har gjort, visar att de flesta av löntagarna inte har en aning om vad som händer med ekonomin vid en längre tids sjukdom. 

De allra flesta sjukdomar är av mild karaktär, statistiken säger att vi i genomsnitt får någon form av ersättning för sjukdom i upp till vecka på ett år.

Att vara sjuk i en vecka märks helt klart i plånboken, men vid långvarig sjukdom kan faktiskt hela privatekonomin gå i kras.

Vi människor är optimister som tur är, och tror oss ofta inte om att kunna bli allvarligt sjuka, men ibland inträffar det oväntade. Då är det en oerhörd fördel att omfattas av kollektivavtal.

ITP ser till att den som är sjuk mer än 14 dagar får en ersättning som blir nästan 90 procent av lönen. Är du högavlönad betyder kollektivavtalet ännu mer.

Vill du veta hur det er ut för dig så är rådgivningstjänsten perfekt. Där ser du om du bör komplettera med privata försäkringar eller om du redan är tillräckligt ekonomiskt skyddad om oturen är framme.

Passa på att kolla i helgen vetja!

Den i familjen som tjänar mest, oftast mannen, kan genom en enkel handling göra den framtida ekonomin som pensionär mer jämlik.  Att föra över sin egen premiepension kostar visserligen en slant men det kan vara väl värt att göra överföringen i alla fall till förmån för den som tjänar minst – oftast kvinnan.

Tyvärr är det fortfarande väldigt få som utnyttjar den här möjligheten.  Orsaken kan säkert delvis bero på okunskap om att det över huvud taget går, men ibland finns nog också en övertro på tvåsamheten ända in i kaklet, så att säga.

Det kanske kan låta cyniskt men med tanke på antalet skilsmässor som, enligt SCB är på väg mot rekordnivåer, kan det vara väl värt att fundera på sådant här i god tid, när man fortfarande gillar vararandra.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors pension har visserligen minskat de senaste decennierna men faktum kvarstår att kvinnornas pension i genomsnitt fortfarande är bara är drygt 74 procent av männens.  

Att föra över premiepensionen är ett sätt att göra något åt just den saken.

Allt som är gammalt är inte dåligt. Det finns produkter som funnits länge och som fortfarande är väldigt konkurrenskraftiga och användbara för många människor.

Man kan plocka fram flera sådana produkter men eftersom jag jobbar med det jag gör, det vill säga pensioner och försäkringar, så syftar jag naturligtvis på den traditionella försäkringen.

Mycket spott och spe har denna gamla goding fått stå ut med de senaste åren, till förmån för dess häftigare kusin – fondförsäkringen.

Den traditionella försäkringen har ansetts omodern och tråkig och utan de goda möjligheter till hög avkastning som fondförsäkringen lockar med.

De sparare som erkänner att pensionsfrågorna inte står högst på ”to do listan” och som dessutom gillar tryggheten att ha en garanti som åtminstone ger insatta pengar tillbaka, har lite allmänt betraktats som förlorare.

 Men det kanske kan bli ändring på detta nu. Det visar sig nämligen att den traditionella försäkringen har klarat de senaste årens stora svängningar väldigt bra.

Pensionsmyndigheten kunde häromdagen glädja de pensionärer som har valt att ha pensionsutbetalning från en traditionell försäkring, och berätta att de kan se fram emot en ökning på 1,5 procent under 2012. De som ligger kvar i fonder under utbetalning får däremot räkna med en minskning på 10 procent.  

Vi inväntar med spänning redovisningen av 2011 års resultat för försäkringsbolagens traditionella försäkringar – har de överlevt med hedern i behåll?

 Kvinnor pekas ofta ut som ekonomiska förlorare i pensionsdebatten.  Jag ogillar att peka ut vinnare och förlorare men visst riskerar många kvinnor att få lägre pension än männen, oftast på grund av lägre inkomster under yrkeslivet. Många kvinnor jobbar ofrivilligt eller frivilligt deltid vilket påverkar inkomsten och därmed pensionen.

Ibland sägs det också att kvinnor tar för låga risker i sitt pensionssparande och därmed riskerar att få en sämre avkastning än männen. Men nu är motsatsen bevisad – 35–åriga män är de som är sämst på att placera pengar. Enligt en forskningsrapport från Institutet för finansforskning är det fler kvinnor som finns bland vinnarna än bland förlorarna på börsen.

Det här är ju i och för sig inga nya fakta, att långsiktig list lönar sig snarare än spekulativ handlingskraft.  

Jag upplever många gånger att kvinnor dras med ett dåligt ekonomiskt självförtroende när det handlar om pension och placeringar. Ofta framhålls den strategi som, enligt undersökningarna, kvinnorna använder som passiv och ohälsosamt försiktig.

Nu är det dags att vi skrotar den fördomen för gott och slutar att underminera kvinnors ekonomiska självförtroende och stället pratar klarspråk.

Kvinnor är erkänt duktiga placerare, men riskerar att få lägre pension än män beroende på de stora skillnader som finns mellan könen i inkomst.

Vintertid är det ju många olika typer av sjukdomar som grasserar, influensor av olika slag och förkylningar som kan däcka den starkaste. Den typen av sjukdomar går som regel över rätt fort, tyvärr så finns det ju också sådana som kan göra oss arbetsoföra under en längre tid.

Min kollega Eva som är expert på sjukförsäkringsområdet har dock små positiva nyheter att berätta för 2012.

Normalt så kan den som är långvarigt sjuk som mest få 364 dagar med ersättning på normalnivå, vilket är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Därefter finns möjlighet till en lägre sjukpenning på fortsättningsnivå, knappt 75 procent i högst 550dagar.   

Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om ytterligare dagar med den högre sjukpenningen på normalnivå. Där gäller liksom tidigare att man kan få fler än 914 dagar med sjukpenning om man till exempel har en arbetsskada eller vårdas på sjukhus.

Det nya i kråksången för i år är att försäkringskassan kan godkänna fler sjukpenningdagar om det annars skulle vara oskäligt. Vad som räknas som oskäligt i sammanhanget är dock inte helt klart, men det innebär att försäkringskassan kan göra mer individuella bedömningar.

Sannolikt kommer inte så många att blir berörda, men för dem med relativt omfattande sjukdomstillstånd finns här i alla fall en möjlighet.

Här kan du läsa mer om förändringarna.